Dagen
Här ligger jag, med min bästa vän bredvid mig. Vi har lånat kombons säng för min var för liten. Glad. Fikat med min vän E idag. Två timmar av skratt. Jag skrattar ihjäl mig med honom.
Sen möta bff, handla, hem, laga mat, äta, dricka vin. Prata, prata, prata... Älskar henne. Så ni vet!
Saknar honom, den oklara, men det erkänner jag aldrig. ALDRIG, hör ni det?! :) puss!
Till förmån för Sthlms hemlösa!
Antalet hemlösa beräknades år 2011 till 34 039 personer. I Stockholms län beräknades antalet hemlösa nu vara 8 343. Bland de akut hemlösa i hela Sverige fanns ca 4500 personer, varav 280 sov utomhus eller i offentliga utrymmen. Utöver dessa officiella siffror finns ett antal människor, EU-migranter och papperslösa, som inte räknas med och man vet inte hur många de är.
Har du som oss flertalet funktionsdugliga vinterplagg som du inte använder? Som skulle kunna värma någon annan? Vi tänkte under nästa vecka samla ihop varma vinterkläder att lämna på härbärge, vill du vara med så hojta till! Stort tack! <3
Glad chey
Idag är jag glad! Tog mig ända från Kista till Ingarö och tillbaka, av en enda anledning: min iPhone 5 har kommit. Den är vacker, skarp, snabb, har bättre ljud, bättre bild, abonnemang... Möjligheterna är oändliga. (Rockade ju comviq kompis innan, äkta hold-stylee a la Rågsved.) Så jag kommer nu att låsa in mig de närmsta veckorna- lite som jag hade gjort om jag hade haft det senaste Assasins Creed-spelet.
Ippfone aj lav jo.
Men förlåt då!
Själens sökande
Jag hörde en historia en gång, om att anledningen till att vi hela tiden söker efter en "själsfrände" är för att Ursjälen blev delad i två, som blev delade i flera. Och att det på den vägen finns två, eller flera, själar som är "tvillingar". Så man kan möta en, eller flera. För tidigt eller för sent, eller precis i tid. Jag vet bara att med vissa människor är det för mig som att jag vid första ögonkastet bara "hittat hem". Det har hänt vid de två förhållanden jag haft. Och nu har det hänt igen.
Med Danne fick jag tunnelseende när jag såg honom. Allan visste jag bara att jag skulle vara med honom, kosta vad det kosta ville. Och igår mötte jag igen en människa som blåste bort mig.
Hade sån hjärtklappning innan. Skakig i benen. Sneglade ängsligt mot dörren. När han kom in drogs min blick genast dit, jag kände att han kommit. Sen föll allting annat sig bara naturligt. Det är konstigt det där.
Oavsett var det här leder, så har jag i alla fall blivit påmind om hur det ska kännas när man träffar någon. Det är ingen ide för mig om jag inte känner det här från början. Känner jag det inte direkt kommer det inte komma heller.
Tack för det.