Ja jag vet. Jag har varit sjukt dålig på att blogga på senaste tiden. Har haft lite manisk-depressiva-skov-lightversionen. Har dessutom så långa naglar att det tar en kvart för mig att skriva mitt eget namn på grund av alla felstavningar och att jag måste vila varannan minut på grund av kramp i handleden, eftersom att jag måste hålla handen i en helt sjuk vinkel.

 

För övrigt har jag helt sjukt mycket roliga saker för mig hela tiden. Viktiga. Världsfred, botemedlet mot cancer, aids och förkylningar.

 

Nej ok då. Men jag har iaf börjat på ett nytt jobb, och en ny kurs. Skitroligt jobb. Skittråkig kurs. Kognitionshelvete! Fruktansvärt ointressant. Biologisk psykologi är egentligen det enda jag tycker är intressant. Så uppenbarligen är det inte psykolog jag ska bli, utan neurolog. Neuroforskare Linda Näsman. My gaad, det hade varken jag eller någon annan i min umgängeskrets förväntat sig för fem år sedan. Två år sedan. Galet.

 

 

Eftersom jag är så himla söt, gullig och fantastisk ska jag bjuda på ett söndagsrecept. Bra söndagsmat är tung, fet, krämig och salt. Håll till godo:

 

Lax med Emmentalerost och rökt skinka:

Till ca 1 kg lax använder jag ett paket rökt skinka och lite mindre än en Emmentalerost (jag använder Valios, finne som jag är). Sätt ugnen på 200-225 grader. Lägg laxen i en ugnsfast form, om du vill kan du hälla lite olja i formen innan för att säkerställa att ingen lax fastnar (och att maten blir flottig som söndagsmat ska vara). Skär skinkan i småbitar. Riv osten. Lägg skinkan på laxen. Lägg osten på skinkan på laxen. In i ugnen tills osten fått färg.

Et voilá!

 

Till detta en spenatsås på babyspenat som hettas upp i stekpanna tillsammans med smör, i med ungefär lika delar creme fraiche och grädde, lite salt, eventuellt muskotnöt om man gillar det.

 

Man behöver inget annat än sallad till, eftersom det är så tungt i sig.

 

 

Ät nu, barn!